Kommentar
Åtkomst till den här sidan kräver auktorisering. Du kan prova att logga in eller ändra kataloger.
Åtkomst till den här sidan kräver auktorisering. Du kan prova att ändra kataloger.
I 32-bitars Windows är heltals-, lång- och pekardatatyperna samma storlek – 32 bitar. Denna praktiska enhetlighet i datatypstorlekar har varit en välsignelse för smarta C-programmerare, av vilka många har kommit att ta det för givet.
I 64-bitars Windows är dock det här antagandet om enhetlighet inte längre giltigt. Pekare är nu 64 bitar långa, men heltal och långa datatyper förblir lika stora som tidigare – 32 bitar. Detta beror på att medan 64-bitars pekare behövs för att hantera system med så mycket som 16 TB virtuellt minne, passar de flesta data fortfarande bekvämt i 32-bitars heltal. För de flesta program skulle det bara vara slöseri med utrymme att ändra standard heltalsstorleken till 64 bitar.
På 32-bitars Windows-plattformar korrigerar operativsystemet automatiskt minnesjusteringsfel i kernelläge och gör dem osynliga för programmet. Den gör detta för anropsprocessen och eventuella underordnade processer. Den här funktionen, som ofta avsevärt minskar prestandan, har inte implementerats i 64-bitars Windows. Om din 32-bitarsdrivrutin innehåller feljusteringsbuggar måste du åtgärda dem när du porterar till 64-bitars Windows.